Det blir nog ingen Barcelonaresa för mig på tisdag kväll. Vulkanmolnet håller Europa i ett fast grepp. Är det inte fascinerande hur små och betydelselösa vi är i relation till moder jord? Vi får snällt sitta still och vänta på att vulkaninnan ska lugna ned sig. Jag får helt enkelt blanda min egen sangria.
Men jag LÄNGTAR efter min vän finskan. Jag längtar efter våra powerwalks på stranden, våra spabesök och våra samtal på terassen. Jag ser fram emot att äntligen få träffa hennes lille son och se deras spanska hem med den finska bastun som hennes pappa snickrat dit. Jag vill shoppa billiga skor och bomullstunikor. Men helst av allt vill jag vara hemma hos min familj, så att inget jättelikt vulkanmoln kommer oss emellan.
No comments:
Post a Comment