Kollegorna säger: "Bromma Airport är ingen flygplats, det är en busshållsplats." Jag säger: "Whatever" och landar i Stockholm.
Höstfärgerna är mer intensiva här. Så pass intensiva att jag måste prata om det med taxichauffören. Löven sprakar, skimrar och bländar, som vore det ett utomjordiskt fenomen. Taxichauffören som är från Etiopien vill inte tala om den svenska hösten. Han vill tala om den svenska svininfluensan: "Du krossar en vitlök på kvällen och sväljer. Sen du är frisk." "Ja, jag vet", säger jag och njuter på Essingeleden. Radion spelar meningslös pop som jag aldrig tidigare hört och taxichauffören beskriver ännu en huskur som hjälper.
Sedan sover jag under ett fluffigt duntäcke med fem överdimensionerade kuddar. Där ute vilar Mariatorget. Trygg som mormor i nattlinne och hårnät.
Jag bryr mig inte om tyskarna tycker att Bromma flygplats är något annat än just en flygplats. Jag känner till Frankfurt. Fula Frankfurt som inte har en enda bra restaurant. Jag har suttit där så många gånger i väntan på "connecting flights". Hur kan det vara connecting när man måste vänta i timmar?
Jag älskar Stockholm och nu är jag här.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Stockholm loves you! Och stan är trevligare när du är här. Vi ses på lördag!
Det är som en tanke. Jag har också förberett ett inlägg om hur jag älskar Stockholm. Great people think alike! Strax på en blogg nära dig.
Gick det bra att ta "bussen" hem? Jag var rätt seg på söndagen. Det måste ha varit allt snack om Stakka Bo.
Post a Comment