Sunday 18 October 2009

Walk of shame

Jag har väntat på detta så länge och idag fick jag äntligen se henne. Tjejen som haft bortamatch och går hem på söndagmorgonen i kort klänning, höga klackar, bed head och gammalt smink. Jag var förstås pigg och fräsch som alltid på söndagmorgnar, hade just lämnat V på ett födelsedagskalas och tog en rask morgonpromenad med A när denna tjej kom gående, sliten, lite generad men framför allt bakis och trött. Jag kunde inte låta bli att göra en diskret tummen upp, men detta uppskattades inte. Jag sökte istället efter någon annan vuxen och nykter person, som också gått och lagt sig tidigt kvällen innan för att inte försaka sin sömn. Jag ville himla lite med ögonen och utbyta överseende blickar som sa: "ungdomar nu för tiden", men det var ingen som tittade, ingen som la märke till dagens uppenbara underhållning. Tack tjejen, you made my day. Hoppas det var lyckat.

3 comments:

Susanne Snäll said...

Åh, så taskigt att göra tummen upp med äppelrosiga kinder och utvilad blick. Det är så skönt att vara bortom det där. Att gå och lägga sig i tid och vara vuxen. Men visst, saknar du det lite, lite grann?

MilouK said...

Menar du att jag inte alltid varit utvilad och sovit hemma på söndagmorgnar?! Det har jag inget minne av.

Susanne Snäll said...

Självklart har du det. Absolut säkert! I alla fall så länge jag minns. Eller så var det en annan kompis.