Welcome casual spring!!

Scotch and Soda är så fräscht i vår. Ni hittar det på NK Trend i Stockholm eller i Gallerie Louise i Bryssel. Bland annat!

Det är så det ska vara

"You meet a thousand people, then you meet that one person and your life is changed"

Verklighetsskildring

Min väninna estländskan som är gift med en trettio år äldre fransman lutar sig fram när vi sitter i soffan och tar en kaffe. "Is he cooking?" viskar hon förvånat om engelsmannen som står i köket med Ittalaförkläde och stekspade. "Yeah. He enjoys it" säger jag som om jag pratar om barnen som leker tåg bredvid på golvet. "How do you do it?" frågar estländskan vidare. "My husband has no idea how to cook."

How do I do it? Hmmm... Välkomna till Bryssel. 2011.

Walls of perfection

En svenska i Bryssel ligger bakom denna vackra atmosfär. Respekt till henne. Hell yeah.

Grattis!

Ja men så bra att prinsessan Madeleine fått ett fett skadestånd av tyska pressen för att de skrev elakheter om henne. Nu kan hon fortsätta leva lyxliv i NYC och inte lyfta ett finger för det svenska uppdraget. Man kan tydligen både ha kakan och äta den.

Dukanmiddag

Nötköttbullar
Arrabiata (se mitt recept i Dukanfliken)
Fromage frais
Tärnad röd paprika
Hackad lök

Rosta pitabröd av fullkorn och fördela ingridienserna i brödet. Servera med ett glas kallt citronvatten. Enjoy!

Ljuset i tunneln

Nu har jag gjort det. Nu har jag bokat in en liten solhelg i Alicante i slutet på maj. Det är bara några dagars kompissemester och det är många grå februari, mars och aprildagar kvar, men det är i alla fall ett ljus i denna vintertunnel som aldrig verkar ta slut. Jag har fler små breaks i åtanke, ska se till att boka in dem också. Innan vardagen tar över almanackan totalt.

Vardagsmat

Det börjar spåra ur nu. Och det här är bara i hallen...

Get a room

Varför pågår det ett offentligt hångel på Facebook? "Jag älskar dig min lilla pussinussnuss". Jag har så svårt för alla dessa kärleksyttringar, det borde införas begränsningar på ömhetsbevisen. Kanske säger det mer om mig. "Get a room" brukar jag, likt en sur gubbe i ICA-kön, skriva som kommentar. Det hjälper inte. Pusskalasen fortsätter. Det är bara svenskarna som håller på. Jag har faktiskt inte sett en enda italienare uttrycka sin kärlek offentligt på Facebook, eller fransman, eller finländare.

Inga andra nationaliteter beskriver heller sitt allmäntillstånd:
"Vaknade med halsont och feber", "Vinterkräksjukan har slagit till igen" "Har haft huvudvärk hela dagen, nu får det vara nog". Om en engelsman skulle gnälla över en förkylning på nätet skulle han mobbas ihjäl!

Sedan kommer helgupprepningarna, rad efter rad, alla skriver likadant: "fredagsmys med tacos". "Förbereder inför På spåret" och "Solsidan är så jäkla bra".

Ibland har jag problem med min hemlängtan som ni vet. Då är det tur att Facebook bara är ett klick bort.

I en tid av förändring

I år måste vi flytta. Igen. Vi hyrde ett townhouse som var som mitt eget i fyra år. Jag älskade det där huset, med dess slitna parkettgolv, öppna ytor och höga tak. "Det här huset har bra karma", sa Liina som hyrde före oss men som flyttade till pojkvännen i Luxemburg för att hon var höggravid. Jag var också höggravid och satt på en stol med fötterna på en annan och pekade svettigt åt de ännu svettigare flyttkarlarna var soffan skulle stå. Vi fick ännu ett barn. Husägaren skiljde sig smärtsamt och orkade inte med vårt kärleksfulla hus, sålde det till en ukrainsk advokat och vi fick snällt flytta vidare. Vi fann en paradvåning på Kommissionens intranät, SMEG-kök, stora badrum, öppen spis, öppen planlösning, avsaknad av själ. Ägaren är ambassadör, förordnandet tar slut i år, det visste vi om, så vi måste vidare. Igen. Men jag har börjat bli ombytlig. Jag längtar nästan förändringen. Jag drömmer om en trädgård igen, kanske kan vi hitta ett ställe med ordentliga garderobsytor den här gången, och trevliga grannar. Hur jag än känner inför omställning lever jag på hoppet att allt bara kan bli bättre. Det är en tröst i en tid av förändring.

It's a date

En kompis frågade vilka barer och restauranter jag kunde rekommendera till hennes bror som ska på helgresa till Bryssel. Det kan låta som en rättfram fråga, men för en utarbetad utlandssvensk med två små barn som inte upplevt den riktiga Brysselnatten på sex år, var det inte så lätt. Några favoriter dök genast upp i huvudet, men jag googlade lite först, för att se att de fortfarande existerade (bra krogar har för vana att brinna ned i den här stan. Fråga mig inte varför, då ringer det väl på dörren i natt).

Så några säkra kort för en middag ute blir Belgaqueen, för inredningen och ostronbaren, Bonsoir Clara för atmosfären, och Quincaillerie för skaldjuren. Jag hade hemskt gärna velat rekommendera Odette en ville också, men Brysselgästerna är studenter, så det vore inte riktigt rättvist.

Däremot sa jag åt dem, att tjusningen med Bryssel är inte de stora etablerade, utan de små ombytliga och opretentiösa hålen i väggen som är utspridda över hela stan, men desto svårare att peka ut, särskilt när man inte har varit ute i svängen på ett tag. Det bästa är att ta en taxi till Place Chatelain vid 20.30-tiden och promenera upp på Rue de Page eller Rue Africaine och fönstershoppa lite innan man bestämmer sig. Vanligtvis är det lättare att få bord på de mindre ställena.

Mmm, nu blev jag sugen på att dra en välförtjänt borste genom håret, sätta på nya Josephklänningen och boka en date med min man. Vilken bra idé! Tack Brysselgästerna för inspirationen.

Laktosintolerans och Dukan

Det kom en kommentar, intressant att höra från någon som är laktosintolerant. Tack Kina!!

Jag måste bara få säga, tusen tack för den inspiration du och bloggen proteindieten, som Karl-Erik skriver, gav mej, så att jag startade med Dukan!
Det har fungerat så bra och eftersom jag fick reda på att jag är laktos och vetemjöls-/stärkelse intolerant, så har det här passat mej perfekt; att lägga om kosten helt, göra en radikal förändring.
På 17 dar har jag gått ner 4,9 kilo och mår fantastiskt bra!
Är mätt och belåten och sötsuget är som bortblåst.

Extra tuition?!

Jag försöker få till en lekstund med en kille i klassen som V gillar. Hela förra terminen var det omöjligt att hitta ett datum som passade dem. Jag gjorde ett nytt försök igår och fick ett svar tillbaka att barnet är så uppbokat under veckorna med pianolektioner, extra tuition och andra after school activities att en liten lekstund förvandlats till en ren omöjlighet. Och jag börjar tänka med min svenska statsskolehjärna, extra tuition... är det dags för det nu? Har jag missat något? Kommer V någonsing att komma in på universitetet när hans klasskompisar växlar upp redan nu? Ska jag veta sådant här, som växt upp i lalaland där alla gick i samma skola och det fanns två kategorier elever: plugghästarna, och icke-plugghästarna. De flesta rörde sig någonstans på mitten. Måste fråga engelsmannen, han kanske vet hur man elitiserar en femåring. Innan det är försent.

Det oundvikliga

Den slår ned som en bomb. Hemlängtan. Det oundvikliga för en utlandsvenska i januari i Bryssel. Den slår ned som en bomb och slår igen likt en fotboja runt min bleka vrist. Jag kommer inte undan. Jag resonerar med mig själv som vore jag min bästa vän: du hade inte kunnat gjort det annorlunda. Du var så hungrig, det gick inte att stänga in dig. Du drog fram som en, om än en väldigt sårbar, ångvält genom Europa och med armar långa som Mr Tickles tog du det du ville ha: jobbet, mannen. Sedan barnen, gudagåvorna. Adressen. Närheten till London och Paris, kulinariska hål i väggen, det dynamiska umgänget, flexibiliteten, spontaniteten. Mångfalden. Öppenheten. Pain Quotidien.

Om natten drömmer jag om stigen ned till vattnet på sommaren, om sparkturerna till skolan på vintern. Om doften av mammas kaffe på morgonen, om mormors kök på landet och mormors kök i stan. Jag drömmer om solnedgången över fjärden, om nattbaden och fisketurerna. När jag knäcker nacken på en torsk i morfars båt och längtar tills den ligger i stekpannan. Jag söker djupare och frågar mig vari min hemlängtan ligger och jag svarar att det ligger en sorg i att mitt förflutna inte reflekteras i nuet, att mitt öde tagit mig från en extrem till en annan.

Men så sitter jag där på passagersätet under vår gemensamma school run. Vintertröttheten värker i ögonen. Vindrutetorkarna jobbar i ösregnet. Jag upptäcker ännu en trasig nagel, försöker åtgärda den med hjälp av tänder och lite saliv. Barnen nynnar Emil i Lönneberga i baksätet. Jag tittar i smyg på engelsmannens profil, hans vackra drag, hans starka händer, hans fysiska, självklara närhet och värme. Och jag vet varför. Och när jag vet varför släpper fotbojan taget en aning runt min ömmande vrist. Men bara en aning. För doften av havsluften, doften av nyfallen snö och mormors rostade bröd ligger kvar så som i drömmen och jag försöker vara tacksam för livets alla dimensioner. En hastig blick av kärlek från förarsätet mildrar. Den mildrar på januaris gråaste dag.

Jennifer to the rescue

Bryssel i januari. Kan det bli gråare? Kan jag bli glåmigare? Jag piggar upp mig med lite amerikansk fräschör. Kan det bli bättre?

Hårdvara för utlandssvensken

Dagens skörd från Scandibutiken

Loka och natriumhalten

Det kom en fråga

Hej. I den engelska boken som beskriver dieten talas det om att man ska dricka 1½ liter vatten/dag. Helst ska man dricka vatten på flaska, särskilt under attackfasen. Det varnas det för vissa vatten som innehåller för mycket natrium (tror jag att det var). Men det finns ingen gräns angiven för vad som är för mycket. Vad är för mycket? Loka innehåller följand mg/liter: Natrium 150, Kalium 90, Magnesium 10, Kalcium 30, Sulfat 20, Klorid 20, Flourid 0,1. Är detta bra eller dåligt?

Svar:
Tack för din fråga! Som du säger rekommenderar Dukan flaskvatten som har låg sodium/natriumhalt, t ex Vittel, Evian, Buxton, Highland Spring, Volvic och Perrier. Man kan gärna undvika t ex San Pellegrino och Badoit. Han säger även att man kan dricka kranvatten. Det viktiga är att man får i sig den vätska kroppen och njurarna behöver, men jag antar att Dukan syftar på Frankrikes kranvatten, och att sodiumhalten varierar geografiskt. Vad avser Loka låter det som en extremt hög natriumhalt. Det vattnet jag köper på flaska i Belgien, som är affärens egna märke (det billigaste) har en natriumhalt (mg/l) på 1,4. Se här för en hemsida som publicerar olika halter för mineralvatten. Loka är inte med där, men listan är ändå en bra jämförelsegrund.

Lost!

Jag tog ut 800g loup de mer/sea bass ur frysen i morse. Vad heter det på svenska? Och hur ska jag laga till det tycker ni?

Blandad kompott

Det här läser jag just nu. Jag återkommer om min crash på Martin Kellermans.

Nyårspresent

Ovan, nyårsgåva från engelsmannen. Jag börjar alltid svettas när jag öppnar en Tiffanyask. Som om han friar varje gång.

Dukan och graviditet

Det kom en fråga:

hej, vilken inspirerande blogg. Jag skulle verkligen vilja prova och tror jag skulle klara det då jag redan äter mycket protein och grönsaker. Jag är gravid i vecka 10 och vill naturligtvis inte banta nu, utan har tänkt prova nästa år vid den här tiden efter barnet är född. Men tänkte ändå fråga om du vet hur Dukan ställer sig till gravida och följa hans stabiliseringsfas. Man ska ju kunna följa det där sedan vad jag förstår livet ut?
/Helena

Hej Helena och grattis!!
Det är ju lite tabu att prata om bantning och graviditet, självklart ska man inte börja frigöra en massa gifter i sin kropp under de där viktiga 9 månaderna men man tjänar SÅ mycket på att äta medvetet även under graviditeten så att man slipper alla de där extrakilona när barnet är fött och man ändå inte hinner vare sig träna eller äta rätt. Jag gick upp 17 kg under båda, men jag åt rätt ohämmat. Jag önskar att jag hade varit lite mer medveten, men när jag blev så där outgrundligt hungrig som bara en gravid kvinna kan bli, brydde jag mig inte så mycket om alla förmaningar. Mina barn är liksom gödda på krämig pasta och glass ;-)

Dukan skriver klokt om graviditet i sin bok. Han säger att man mycket väl kan följa konsolideringsfasen under hela graviditeten men med följande anpassning:
1. ät frukt två gånger om dagen istället för en
2. istället för helt fettfria mjölkprodukter, använd ca 2% fett i din mjölk, yoghurt, ost osv
3. hoppa helt över proteindagar

Visst låter det riktigt rimligt?

KRAM och lycka till!!

Moment of truth

Idag ställde jag mig på vågen efter två långa julveckor i London. Jag hade gått upp 0,1 kg (!!!!) och nu går jag in i den fjärde och "sista" fasen. Men jag måste ge lite cred till min svärmor som lagat oerhört nyttig mat och tagit sig an Dukan, särskilt under vår vistelse.

Väldigt många har hört av sig efter nyår och vill en gång för alla ändra sina matvanor och jag kan inte annat än rekommendera Dukan. Innan man gör en radikal förändring finns alltid rädslan att det inte ska fungera och fruktan att misslyckas.

Jag har två råd att ge: håll låg profil mot omvärlden i början och tänk både kort- och långsiktigt.

Attackfasen är den absolut svåraste fasen, men kom ihåg att den är kort, tar du dig igenom den kommer du definitivt att kunna ta dig igenom alla faserna. Fokusera ordentligt de första 5-10 dagarna: se till att fylla frys och kyl med allt det nödvändiga så att du aldrig går hungrig, ta med dig lunch till jobbet, hoppa över middagar ute och after works och ta dina dagliga promenader.

Efter attackfasen, när du får introducera grönsaker, blir det betydligt lättare och då är det bra att ta fram det långsiktiga perspektivet. Njut av tanken på hur du kommer att se ut i sommar och även om Dukan garanterar resultat på vågen efter bara några dagar, tänk på att det tar tid att etablera nya vanor, och ge dig den tiden. Var snäll mot dig själv och stolt att du gör det här för dig men låt det ta tid. Man lär sig nya saker under varje fas och du ska ta med dig den nya kunskapen genom alla faser, du bygger på snarare än hoppar från en fas till en annan. Ta Dukans böcker till hjälp, de är väldigt enkla att ta till sig, och sök hjälp på nätet. Jag finns alltid här ;-)

Nytt år, nya vanor. Kom igen nu.

London detail

En alldeles extraordinart vacker lyktstolpe pa Putney Bridge i decembersolnedgang. Vad ni inte kan se och hora ar alla irriterade bilister som tutade och skrek pa oss nar vi stannade till sa att jag kunde ta bilden. Only for you!

Bloggtips

Titta vilken fin kommentar, jag blir alldeles varm i hjartat:

Jag måste få tacka dig. Jag läste dina tips i Aftonbladet i okt. Började dieten 6 november.
Minus 10 kilo är resultatet jag bloggar på
http://proteindieten.blogg.se
och har fått många som hänger på. Jag är en pensionerad kock, man och 67 år.
Nu lever jag ett lättare liv

En kock som kor Dukan och delar med sig av sin matlagning. Kan det bli battre? Den har bloggen ar riktigt, riktigt bra for oss som soker inspiration och nya recept.

Tack Karl-Erik for tipset!!