Onsdag kväll i residenset

Vi sitter vid matsalsbordet. Jag bakom en laptop, engelsmannen bakom en annan. Jag surfar strunt, han gör något mer ansenligt. I alla fall vad det verkar. Vi tittar upp samtidigt och ser på varandra. "Vi kan väl i alla fall dricka vin?", säger jag, och engelsmannen reser sig som på beordran och hämtar gårdagens flaska som vi aldrig avslutade. Plötsligt känns livet lite mindre tråkigt. Visst är det märkligt?