Kom i ro

Igår kom äntligen kära gäster från Sverige. Medhavt: Damernas Värld och torrschampo. De förväntades anlända på avenyn vid 20-tiden vilket är den mest delikata tiden på dygnet hos oss. Det är just i det ögonblicket, give or take 15 minuter, som barnen somnar. Jag ville verkligen att barnen skulle gå och lägga sig tidigt igår så att de var ordentligt utvilade idag. Sista dagen på veckan är alltid en prövning.

Utmaningen att få barn att somna är att själv utstråla lugn och harmoni. Det är inte lätt när middagen står i ugnen och man har en önskan om att få byta om och fräscha till sig innan välkomstdrinken, men däri ligger utmaningen. Jag läste en bok, sedan läste jag en till på begäran (jag ville inte skapa irritation i onödan). Jag märkte hur andetagen blev något tyngre och hur framförallt A lade sig till rätta . Jag sneglade upp mot mobilen som låg på byrån och visste att gästerna skulle skicka ett SMS från taxin när de var på väg. Mitt under Brahms vaggvisa smög jag fram och ändrade ljudlöst profilen i telefonen till möte så att de där gudsförgätna signalerna inte skulle väcka de björnar som just skulle till att somna. Jag kände mig som Lucia som sjungande skred fram genom barnkammaren. Precis då kom SMS:et: vi är hos dig om 10 minuter. Jag höll andan. Sedan sjöng jag Trollmor. Och Twinkle Twinkle. Och kan ni tänka er, barnen somnade helt oproblematiskt två minuter innan gästernas ankomst. Jag hann varken byta tröja eller borsta håret, men det var det värt!