"Mamma, jag vill inte gå i skolan, jag vill åka på semester."
"Jag vill inte leka med barnen mer."
"Jag vill bara åka till mormor."
Jag vet. Jag vet.
Terminen är lång, dagarna är långa, sonen är liten. Schemat är pressat, mötena många och kvällarna korta.
Jag vill inte att V ska ha några plikter. Jag vill att han ska springa barfota på Karlssons äng, bada kvällsbad och äta jordgubbar med mjölk. Jag vill att han ska klättra i berg, lära sig vissla och få skrapsår på knäna. Jag vill att han ska känna morgondagg och fiska i spegelblanka vattnet. Att han ska lära sig simma, plocka stenar och kasta kottar. Att han ska baka sockerkaka, grilla korv och ha picknick. Att han ska äta smultron, åka båt och slå knop. Jag vill att han ska få myggbett, leka kurragömma och leta grodor, klättra i träd, bygga sandslott och somna i hängmattan. Att han ska svettas om sina små fötter i gummistövlarna och springa naken i regnet.
Jag vill inte att livet ska vara hårt för en treåring. Tids nog blir livet ända hårt. V ska inte behöva ligga i sin säng och önska bort sin morgon.
Jag räknar veckorna. Fem kvar. Sen blir livet lite lättare igen. Men fem veckor är lång tid för en liten kille som är trött och bara vill åka till mormor.
No comments:
Post a Comment