Om jämställdhet

Det går inte, jag kan inte vara hemma. Jag kunde inte ens vara hemma när jag var mammaledig. Jag var mammaledig i 20 veckor. Jag har problem med hushållsarbete. Det är sysslor jag helst undviker. För att det är tråkigt, otacksamt, intetsägande och enahanda. Framför allt otacksamt. Särskilt i vårt hem där alla glatt bidrar till rådande kaos.

Vad händer med jämställdheten när jag slutar jobba? Jag har svårt för jämställdhet. Jag vet inte vad det är. Min terapeut har förklarat att det minsann beror på att jag växte upp utan pappa. Att jag inte hade möjlighet att relatera till två parallella vuxenroller. Minsann. Hemma tog vi individuellt ansvar, ungefär som moderaterna.

Min hemsnickrade jämställdhet innebär att vi fattar gemensamma beslut, jag och engelsmannen. Att vi tillsammans löser problem och finner vägar som passar oss båda, som passar familjen. Vem som dammsuger, diskar eller bäddar sängen är totalt ointressant för oss. I vårt hem gör någon annan det. När jag slutar jobba om tre månader finns det ingen anledning att fortsätta betala för de tjänsterna. Till och med jag tycker det är orimligt att sitta i soffan och rulla tummarna samtidigt som soppåsar töms, speglar putsas och barnkläder stryks. Särskilt vid avsaknad av egen inkomst. Då blir det mitt arbete. Engelsmannen är ju aldrig hemma.

Blir hushållsarbetet en jämställdhetsfråga då? Jag kommer att sitta i soffan och rulla tummarna hela dagarna, engelsmannen kommer som vanligt att jobba i all världens tidzoner. Den som hinner gör jobbet. Jag hinner. Jag har tid. Jag har all tid i världen. Är det jämställt?

Åh nej.

Jag kommer plötsligt att märka engelsmannens frånvaro. När kommer du hem ikväll? Måste du åka till Tokyo nu igen? Du var ju precis i New York! Jag vill inte ha en till tax free parfym, jag vill att du städar badrummet!

Jag måste döpa om bloggen: Milou och brist på karriären. Det får den heta. Det låter bra.

Hur gör vi med pengarna? Ska jag få månadspeng nu? Ska jag redovisa för mina utlägg med kvitton som underlag? Hur stor budget bör jag förhandla mig till?

Vad ska jag prata om vid middagsbordet?

Det borde vara lättare att hitta ett jobb än att anpassa sig till det där komplicerade livet.